knycka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av knycka  Aktiv Passiv
Infinitiv knycka knyckas
Presens knycker knycks (knyckes)
Preteritum knyckte knycktes
Supinum knyckt knyckts
Imperativ knyck
Particip
Presens knyckande, knyckandes
Perfekt knyckt

knycka

  1. göra en liten, snabb men bestämd rörelse, framförallt med huvudet
    Synonymer: rycka
    Fraser: (partikelverb) knycka till
    Fraser: (idiom) knycka på nacken
    Besläktade ord: knyckig
  2. (slang) stjäla (vanligen) något av mindre värde
    Synonymer: sno, roffa, snatta, nalla
    Han knyckte godis från sin systers godishylla.
    Vanliga konstruktioner: knycka ngt (av/från ngn)
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Ursprungligen en sidoform till nycka, av fornsvenska nykkia, härlett till ur urgermanska roten *hnuk-.
Grammatik: Preteritumformen knöck förekommer i vissa dialekter. Jämför verben rycka och trycka.

Översättningar[redigera]