kola

Se även Kola .

Svenska

Substantiv

Böjningar av kola 1-2.	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kola	kolan	kolor	kolorna
Genitiv	kolas	kolans	kolors	kolornas

Böjningar av kola 3-4.	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kola	kolan
Genitiv	kolas	kolans

kola

1. slags karamell som kokas med choklad eller kakaopulver och grädde; smak av denna karamell

   Synonymer: gräddkola

2. seg typ av godis

   Jag äter kola varje lördag.

3. (drycker) söt, mörkfärgad kolsyrad läskedryck som ofta innehåller färgämnen och koffein

   Han drack en hel kola efter att ha tränat

   Varianter: cola

   Synonymer: cocacola

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1976.

4. (slang) kokain

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1999.

Översättningar

en gräddig godissmak

• engelska: toffee ^(en)
• ryska: ирис ^(ru) m
• tyska: Sahnebonbon ^(de) n

en godistyp

• engelska: fudge ^(en)

en sorts läskedryck

• engelska: coke ^(en), cola ^(en)
• franska: coca ^(fr) m
• isländska: kók ^(is) n
• japanska: コーラ ^(ja) (kōra)
• tyska: Cola ^(de) f

Verb

Böjningar av kola	Aktiv	Passiv
Infinitiv	kola	kolas
Presens	kolar	kolas
Preteritum	kolade	kolades
Supinum	kolat	kolats
Imperativ	kola	–
Particip
Presens	kolande, kolandes
Perfekt	kolad
Not: passiv för definition 1

kola

1. tillverka träkol in en mila

   Etymologi: Av fornsvenska kola. Avledning till kol med verbsuffixet -a.

2. (slang) dö, avlida

   Vanliga konstruktioner: kola av, kola vippen

   Etymologi: Av finska kuolla (”dö”).

3. (järnväg) förse ett ånglok med kol

Översättningar

tillverka träkol in en mila

• tyska: verkohlen ^(de)

dö, avlida

• spanska: palmarla
• tyska: abkratzen ^(de)

förse ett ånglok med kol

• tyska: bekohlen ^(de)