kolonnett

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kolonnett  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kolonnett kolonnetten kolonnetter kolonnetterna
Genitiv kolonnetts kolonnettens kolonnetters kolonnetternas

kolonnett

  1. (arkitektur) liten kolonn
    1866: Svensk literatur-tidskrift:
    De ifrågavarande fönstren äro i förhållande till sin bredd alltför låga för att, såsom fönstren i nedersta och mellersta våningarna, erhålla en rundbåge: de fingo derföre två, i sammanbindningen uppburna af en kolonnett.