konstig

Svenska

Adjektiv

Böjningar av konstig		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	konstig	konstigare
	Neutrum	konstigt
Bestämd singular	Maskulinum	konstige		konstigaste
	Alla	konstiga
Plural		konstiga
		Predikativt
Singular	Utrum	konstig	konstigare	konstigast
	Neutrum	konstigt
Plural		konstiga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		konstigt

konstig

• uttal: ˈkʰɔnːˌstɪ(gː)

1. onormal; från normen avvikande

   Etymologi: Avledning av konst, avseende utmärkande avvikande faktorer.

   Synonymer: egendomlig, konstgjord, märklig, obskyr, onaturlig, underlig

2. (ålderdomlig, specifik) konstfärdig, skicklig

Översättningar

onormal

• arabiska: غَرِيب ^(ar) ('ujāb), غَرِيب ^(ar) ('garīb)
• bokmål: rar ^(no), merkelig ^(no)
• danska: mærkelig
• engelska: weird ^(en), strange ^(en)
• finska: outo ^(fi)
• franska: bizarre ^(fr)
• nederländska: bizar ^(nl)
• nynorska: rar, merkeleg
• polska: dziwny ^(pl), dziwaczny ^(pl)
• ryska: странный ^(ru)
• spanska: extraño ^(es), raro ^(es)
• turkiska: acaip ^(tr) (acāip), garip ^(tr), tuhaf ^(tr)
• tyska: seltsam ^(de), merkwürdig ^(de), komisch ^(de), sonderbar ^(de), eigentümlich ^(de)

konstfärdig — se skicklig