konsul
Utseende
Se även Konsul.
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av konsul | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | konsul | konsuln | konsuler | konsulerna |
Genitiv | konsuls | konsulns | konsulers | konsulernas |
konsul
- uttal: ˈkɔnˌsɵl
- officiell titel på person som leder ett konsulat (ofta en ambassad)
- Den italienska konsuln blev utvisad, misstänkt för spionage.
- 1930: Mitt liv som upptäcktsresande, Över Elburs berg till Teheran., Sven Hedin:
- I Rescht hade Ryssland en konsul, herr Vlassov; till honom gick jag på visit och blev bjuden till middag samma kväll.
- I Rescht hade Ryssland en konsul, herr Vlassov; till honom gick jag på visit och blev bjuden till middag samma kväll.
- Hyponymer: ambassadör (som chef för ambassad)
- (historiskt) högt ämbete i antikens Rom motsvarande en statschefs ställning
- Romerska konsuler var tvungna att vara både skickliga politiker och generaler för att behålla sin makt.
- Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1667, av latinska consul med samma betydelse, av consilium "råd". Se även konselj.
- Besläktade ord: konsulat
- Sammansättningar: generalkonsul, honorärkonsul