kontext

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kontext  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kontext kontexten kontexter kontexterna
Genitiv kontexts kontextens kontexters kontexternas

kontext

  1. det som något hör ihop med
    Försök se prishöjningarna på mjölk i böndernas kontext.
    Synonymer: sammanhang
    Jämför: situation
    Besläktade ord: kontextualisera, kontextuell
    Sammansättningar: bredkontext, kontextfri, smalkontext
    Se även: världsbild

Översättningar

[redigera]