koppleri

Svenska

Substantiv

Böjningar av koppleri	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	koppleri	koppleriet
Genitiv	koppleris	koppleriets

koppleri

1. (juridik) det att främja eller ta emot pengar som härrör från prostitution

   1930: Tiden:

   Koppleri, prostitution och utsugning av kvinnlig arbetskraft måste bekämpas.

Översättningar

det att främja eller ta emot pengar som härrör från prostitution

• finska: paritus ^(fi)
• franska: proxénétisme ^(fr) m
• tyska: Kuppelei ^(de) f