korp

Svenska

Substantiv

Böjningar av korp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	korp	korpen	korpar	korparna
Genitiv	korps	korpens	korpars	korparnas

Kråkfågeln korp

Redskapet korp

korp

• uttal: kårpkɔrp

1. en art (Corvus corax) inom fågelfamiljen kråkfåglar (Corvidae); individ av arten korp

   Synonymer: ramn

   Hyperonymer: kråkfågel

   Kohyponymer: kråka, kaja

   Odens korpar heter Hugin och Munin.

   Ingen annan fågel i landet har gett upphov till så många ortsnamn som korpen.

   Etymologi: Av fornsvenska korper, belagt i språket sedan 1385, av fornnordiska korpr (jämför isländska korpur), av ljudhärmande ursprung efter fågelns läte, liksom latinska corvus, (”korp”) och grekiska κόραξ, (”korp”). Ersatte ramn av forntida härkomst. Föregående fornnordisk variant torde varit korpʀ.

2. hacka, redskap som används inom jordbruket

   Besläktade ord: korpa

3. (slang) (oftast i bestämd form) korporationsidrott

Översättningar

fågel Corvus corax

• bokmål: ravn ^(no) m
• danska: ravn ^(da)
• engelska: common raven ^(en)
• finska: korppi ^(fi)
• fornnordiska: korpr, hrafn
• fornsvenska: ramn, rampn, ravn
• franska: corbeau ^(fr) m
• färöiska: ravnur ^(fo) m
• galiciska: corvo ^(gl)
• iriska: fiach m
• isländska: hrafn ^(is) m, krummi ^(is), korpur
• kikai: 烏, 鴉, がらさー, がるさー
• latin: corvus m
• nederländska: raaf ^(nl) mf
• nordsamiska: gáranas
• nynorska: ramn m, korp m
• okinoerabu: 烏, 鴉, がらし
• polska: kruk zwyczajny ^(pl) m, kruk ^(pl) m
• portugisiska: corvo ^(pt) m
• ryska: ворон ^(ru) m
• spanska: cuervo ^(es) m
• sydsamiska: gaaranasse
• turkiska: kuzgun ^(tr), bayağı kuzgun ^(tr)
• tyska: Rabe ^(de) m, Kolkrabe ^(de) m
• yoruba: ẹiyẹ ìwo

verktyg

• engelska: pickaxe ^(en), mattock ^(en)
• finska: hakku ^(fi)
• nederländska: pikhouweel ^(nl) n
• turkiska: kazma ^(tr)
• tyska: Pickel ^(de) m, Spitzhacke ^(de) f