krasch

Svenska

Substantiv

Böjningar av krasch	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krasch	kraschen	krascher	krascherna
Genitiv	kraschs	kraschens	kraschers	kraschernas

krasch

1. brak, skräll
2. ekonomiskt sammanbrott
3. (trafik, även överfört) det att något i hög fart kolliderar med något stillastående, det att krascha

Synonymer: brak, kollision, krock, smäll

Översättningar

brak, skräll

• bokmål: krasj ^(no) m, krasj ^(no) n
• danska: crash n
• engelska: crash ^(en), bang ^(en)
• nynorska: krasj m, krasj n

ekonomiskt sammanbrott

• bokmål: krakk n
• engelska: collapse ^(en), crash ^(en)

det att något i hög fart kolliderar med något stillastående, det att krascha

• bokmål: krasj ^(no) n
• engelska: crash ^(en)
• spanska: choque ^(es) m
• tyska: Absturz ^(de) m