kravall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av kravall  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kravall kravallen kravaller kravallerna
Genitiv kravalls kravallens kravallers kravallernas

kravall

  1. (singular ovanligt men förekommer ibland) upplopp, gatuoroligheter
    Minst fem personer greps i samband med kravallen och fler gripanden väntades.
    Synonymer: gatustrider, sammandrabbningar, tumult
    Sammansättningar: kravallpolis
    Etymologi: Av tyska Krawall.[1]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk etymologisk ordbok: "kravall"