krokus

Svenska

Substantiv

Böjningar av krokus	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	krokus	krokusen	krokusar	krokusarna
Genitiv	krokus	krokusens	krokusars	krokusarnas

blommande vårkrokus

krokus u

1. ett växtsläkte i familjen irisväxter med cirka 80 arter, naturligt främst växande kring Medelhavet, men några arter förekommer i Mellanöstern, Centralasien, Kina och Pakistan; individ av detta släktet krokus
2. blomma från krokussläktet

Etymologi: Belagt i språket sedan 1722. Via latinska crocus, av grekiska κρόκος (krókos).

Sammansättningar: bägarkrokus, höstkrokus, krypkrokus, saffranskrokus, septemberkrokus, snökrokus, vårkrokus

Översättningar

individ av växtsläktet Crocus

• bokmål: krokus
• bulgariska: шафран m, минзухар ^(bg) m
• danska: krokus u
• engelska: crocus ^(en)
• finska: krookus ^(fi)
• franska: crocus ^(fr) m
• georgiska: ქურქუმა (kurkuma)
• grekiska: κρόκος ^(el) m (krókos)
• hebreiska: כַּרְכֹּם ^(he) m (karkóm)
• ido: krokuso ^(io)
• isländska: dverglilja f
• klassisk grekiska: κρόκος m (krókos)
• kurdiska: pîvok ^(ku)
• nynorska: krokus
• polska: krokus ^(pl) m, szafran ^(pl) m
• ryska: кро́кус ^(ru) m, шафра́н ^(ru) m
• spanska: croco m
• tjeckiska: šafrán ^(cs)
• turkiska: çiğdem ^(tr)
• tyska: Krokus ^(de) m
• ukrainska: шафра́н m