Hoppa till innehållet

kujon

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kujon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kujon	kujonen	kujoner	kujonerna
Genitiv	kujons	kujonens	kujoners	kujonernas

kujon

feg stackare
Etymologi: Via franska coïon,^[1] av italienska coglione (”tölp”, egentligen ”snöping”, ”kastrat”); ursprungligen av latinska coleus (”testikel”). Känt i svenskan sedan 1633.^[2]

Synonymer: fegis, mes, pultron, sillmjölke, ynkrygg

Besläktade ord: kujonera

Bokmål

Substantiv

Böjningar av kujon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kujon	kujonen	kujoner	kujonene
Genitiv	kujons	kujonens	kujoners	kujonenes

kujon

kujon
Etymologi: Via franska coïon,^[1] av italienska coglione (”tölp”, egentligen ”snöping”, ”kastrat”); ursprungligen av latinska coleus (”testikel”).^[2]

Synonymer: feiging, reddhare

Danska

Substantiv

Böjningar av kujon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kujon	kujonen	kujoner	kujonerne
Genitiv	kujons	kujonens	kujoners	kujonernes

kujon

kujon
Etymologi: Via franska coïon,^[1] av italienska coglione (”tölp”, egentligen ”snöping”, ”kastrat”); ursprungligen av latinska coleus (”testikel”).^[2]

Synonymer: bangebuks, kryster

Besläktade ord: kujonagtig, kujonere, kujoneri, kujonering

Nynorska

Substantiv

Böjningar av kujon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kujon	kujonen	kujonar	kujonane

kujon

kujon
Etymologi: Via franska coïon,^[1] av italienska coglione (”tölp”, egentligen ”snöping”, ”kastrat”); ursprungligen av latinska coleus (”testikel”).^[2]

Synonymer: feiging

Polska

Substantiv

kujon m

uttal: ˈkujɔ̃nⓘ

(nedsättande) nörd, tönt

Källor

1 2 3 4 Den Danske Ordbog: kujon. Läst 15 mars 2016.
1 2 3 4 SAOB (1938): kujon

Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=kujon&oldid=3708645”