kulmination
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av kulmination | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kulmination | kulminationen | kulminationer | kulminationerna |
| Genitiv | kulminations | kulminationens | kulminationers | kulminationernas |
kulmination
- uttal: kulmina'sjo:n
- att nå kulmen
- (astronomi) den tidpunkt vid vilken en himlakropp längs sin epicykel passerar en given punkts meridian närmast eller längst ifrån zenit
Hyponymer
[redigera]- astronomiskt begrepp
Översättningar
[redigera]astronomiskt begrepp
- engelska: culmination (en)
- franska: culmination (fr)
- italienska: culminazione (it) f
- nederländska: culminatie (nl)
- polska: kulminacja (pl)
- portugisiska: culminação (pt)
- spanska: culminación (es) f
- tyska: Kulmination f