Hoppa till innehållet

kumpan

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kumpan  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kumpan kumpanen kumpaner kumpanerna
Genitiv kumpans kumpanens kumpaners kumpanernas

kumpan

  1. kompanjon i brottslig handling; medbrottsling
  2. kamrat, stallbroder
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.[1] Som fornsvenska kompan, kumpan, av medellågtyska kumpan, av fornfranska compain (”kamrat i matlag”).

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kumpan  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kumpan kumpanen kumpaner kumpanerne
Genitiv kumpans kumpanens kumpaners kumpanernes

kumpan

  1. kumpan

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "kumpan"