kumpan

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kumpan  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kumpan kumpanen kumpaner kumpanerna
Genitiv kumpans kumpanens kumpaners kumpanernas

kumpan

  1. kompanjon i brottslig handling; medbrottsling
  2. kamrat, stallbroder

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kumpan  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kumpan kumpanen kumpaner kumpanerne
Genitiv kumpans kumpanens kumpaners kumpanernes

kumpan

  1. kumpan