kväsa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av kväsa  Aktiv Passiv
Infinitiv kväsa kväsas
Presens kväser kväses
Preteritum kväste kvästes
Supinum kväst kvästs
Imperativ kväs
Particip
Presens kväsande, kväsandes
Perfekt kväst

kväsa

  1. (om handling e.d.) krossa, knäcka, bryta ned, trycka ned
    Vietnam har skickat trupper för att kväsa en protest bland den kristna minoritetsgruppen.
    Vanliga konstruktioner: kväsa ngt
  2. (om person; även med partikel: kväsa till) lära någon uppföra sig ordentligt, lära någon visa hövlighet och respekt
    Synonymer: kuva, stuka, kuscha, tukta
    Visst ska man kräva av sitt barn att det ska uppföra sig - men att fullständigt kväsa dem är fel.
    Vanliga konstruktioner: kväsa ngn
    Fraser: (partikelverb) kväsa till
    De var små och styvmodern gjorde allt som stod i hennes makt att kväsa till dem.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av medellågtyska quessen, quetsen, quetten, jämför medelhögtyska quetzen (tyska "quetschen").[1] Förmodligen av latinska quatere, quassare (”skaka, skälva, slå, krossa, försvaga”).[2][3][4] Av urindoeuropeiska *kweh₁t- ("skaka").

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. SAOB: kväsa (tryckår: 1938)
  2. Duden: "quetschen"
  3. Perseus.tuts.edu
  4. A Latin Dictionary (Lewis & Short)