lärjunge

Svenska

Substantiv

Böjningar av lärjunge	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lärjunge	lärjungen	lärjungar	lärjungarna
Genitiv	lärjunges	lärjungens	lärjungars	lärjungarnas

lärjunge u

1. elev, speciellt om person som lär sig ett yrke under yrkesverksam persons överinseende

   Synonymer: lärling

2. person som följer en religiös ledare, religiös tro eller filosofisk idé, trossats

   Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn (Matt 28:19)

Besläktade ord

• lära

Översättningar

elev

• bokmål: lærling
• engelska: disciple ^(en), student ^(en), pupil ^(en)
• finska: oppipoika ^(fi), oppilas ^(fi)
• franska: apprenti ^(fr) m
• japanska: 弟子 ^(ja) (でし, deshi)
• polska: uczeń ^(pl) m
• spanska: discípulo ^(es) m, discípula f
• tyska: Schüler ^(de) m, Lehrling ^(de) m

efterföljare

• bokmål: disippel ^(no)
• engelska: disciple ^(en)
• finska: opetuslapsi
• franska: disciple ^(fr) m
• polska: uczeń ^(pl) m, adept ^(pl) m, wyznawca ^(pl) m
• spanska: discípulo ^(es) m, discípula f
• tyska: Jünger ^(de) m, Apostel ^(de) m