landboe

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fornsvenska[redigera]

Substantiv[redigera]

landboe m

  1. landbo, arrendator
    Vill landboin foþer sælia, þa a han ægandum først biuþa.
    Vill arrendatorn sälja foder, då skall han först erbjuda det till ägaren.
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=landboe&oldid=1087719”