landsflykt

Svenska

Substantiv

Böjningar av landsflykt	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	landsflykt	landsflykten
Genitiv	landsflykts	landsflyktens

landsflykt u

1. flykt från ett land [på grund av oroligheter]

   Född i landsflykt förblev han under hela sitt liv ett landsflyktens barn.

   Synonymer: exil

   Besläktade ord: landsflykting

   Jämför: förvisning

   Se även tesaurus: Bestraffning, Förbannelse, Osällskaplighet, Förlust, Lägeförändring, Söndring

Översättningar

Översättningar

• engelska: exile ^(en)
• tyska: Exil ^(de) n