lycksökare

Svenska

Substantiv

Böjningar av lycksökare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	lycksökare	lycksökaren, vard. lycksökarn	lycksökare	lycksökarna
Genitiv	lycksökares	lycksökarens, vard. lycksökarns	lycksökares	lycksökarnas

lycksökare u

1. person som söker finna rikedom genom ohederliga metoder (särskilt genom romantiska relationer)

   Synonymer: äventyrare

   Hyponymer: lycksökerska

   Besläktade ord: lycksökeri, lycksökande

Översättningar

person som söker finna rikedom genom ohederliga metoder (särskilt genom romantiska relationer)

• engelska: fortune hunter ^(en)
• estniska: õnnekütt
• finska: onnenonkija
• tyska: Glücksritter ^(de) m, Glücksritterin ^(de) f