mästare

Svenska

Substantiv

Böjningar av mästare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mästare	mästaren, vard. mästarn	mästare	mästarna
Genitiv	mästares	mästarens, vard. mästarns	mästares	mästarnas

mästare

1. person som behärskar något till fullo

   Han är en mästare inom kampsporten karate.

2. person som erövrat en mästerskapstitel

   Efter att jag blivit distriktsmästare ska jag satsa på att bli europeisk mästare.

3. person som har en elev inom något område på hög nivå; lärare

   Jag hoppas min mästare lär mig några nya tekniker snart.

4. konstnär

   Oljemålning av okänd mästare.

Etymologi: Av fornsvenska mæstare, mæster, av medellågtyska meister, mēster, av fornhögtyska mēstar, av vulgärlatin *maester, av latinska magister.

Användning: Definition två används nästan uteslutande i sammansättningar, alternativt med adjektiv som anger nationalitet före.

Besläktade ord: bemästra, mästarinna, mäster, mästra, mästerskap

Sammansättningar: bagarmästare, europamästare, läromästare, mästerverk, sverigemästare, trädgårdsmästare, vaktmästare, världsmästare

Översättningar

någon som behärskar något

• engelska: master ^(en)
• finska: taitaja ^(fi)
• franska: maître ^(fr) m
• hebreiska: בַּעַל ^(he) m (bá'al)
• isländska: meistari ^(is) m
• italienska: maestro ^(it) m
• nederländska: meester ^(nl) m
• polska: mistrz ^(pl) m
• tyska: Meister ^(de) m, Meisterin ^(de) f

person som erövrat en mästerskapstitel

• engelska: champion ^(en)
• finska: mestari ^(fi)
• franska: champion ^(fr) m
• italienska: campione ^(it) m
• japanska: 覇者 ^(ja) (はしゃ, hasha)
• nederländska: kampioen ^(nl) m, titelhouder ^(nl) m
• polska: mistrz ^(pl) m
• spanska: campeón ^(es) m, campeona ^(es) f
• tyska: Meister ^(de) m, Meisterin ^(de) f

lärare

• engelska: master ^(en)
• finska: oppimestari
• franska: maître ^(fr) m
• italienska: maestro ^(it) m
• japanska: 先生 ^(ja) (せんせい ^(ja), sensei)
• nederländska: meester ^(nl) m
• polska: mistrz ^(pl) m
• tyska: föråldrat: Meister ^(de) m, Meisterin ^(de) f