mæt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av mæt  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ mæt mætĕnn
Dativ   mætŭm

mæt m

  1. mat
    Etymologi: Av fornnordiska matʀ.
    Sammansättningar: bíðmæt, ferðmæt, innmæt, mætkýl, mætspænn, mættóm, ómætslig, rakkarmæt, vógmæt
    Besläktade ord: mæðsk’
    Fraser: fá dil mæts

Danska[redigera]

Adjektiv[redigera]

mæt

  1. mätt
    Hvordan ved jeg om min datter er mæt?
    Hur vet jag om min dotter är mätt?
    Besläktade ord: mæthed, mætte