magi

Svenska

Substantiv

Böjningar av magi	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	magi	magin, åld. magien	magier	magierna
Genitiv	magis	magins, åld. magiens	magiers	magiernas
Not: Kan även brukas oräkneligt.

magi u

1. (påstådd) kontroll av omgivning och naturkrafter med övernaturliga metoder, såsom besvärjelser eller ritualer

   Boken handlar om flera sorters magi.

   Boken handlar om flera sorters magier.

   Varianter: magia (ålderdomligt, dödform)

   Synonymer: trolleri, trolldom, trollkonst

   Hyponymer: häxkonst, svartkonst

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1674. Av latinska magia, av grekiska μαγεία (mageía).

   .

   Sammansättningar: arkanmagi, kärleksmagi, ritualmagi, sexmagi, svartmagi

   Besläktade ord: magisk, magiker

   Fraser: kontagiös magi, svart magi, vit magi

   Se även tesaurus: Magi, Bländverk, Omöjlighet

Översättningar

trolleri

• bokmål: magi m
• engelska: magic ^(en)
• finska: taikuus ^(fi), magia ^(fi)
• franska: magie ^(fr) f
• portugisiska: magia ^(pt)
• spanska: magia ^(es), brujería ^(es), hechicería, taumaturgia ^(es)
• tyska: Magie ^(de) f

Älvdalska

Substantiv

magi n

1. (anatomi) mage (i synnerhet innersidan), magsäck

   Varianter: magå (yngre)

   Synonymer: kwið

   Etymologi: Av fornnordiska magi.