manschett

Svenska

Substantiv

Böjningar av manschett	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	manschett	manschetten	manschetter	manschetterna
Genitiv	manschetts	manschettens	manschetters	manschetternas

manschett

1. kanten på en skjortärm; spetsprydd ärmlinning

   Sammansättningar: manschettknapp, manschettyrke

   Etymologi: Av franska manchette, i sin tur av franska manche (”ärm”) + -ette.

2. liten bricka som droppskydd på ljusstake

Översättningar

kanten på en skjortärm

• engelska: cuff ^(en)
• finska: kalvosin ^(fi)
• tyska: Manschette ^(de) f

droppskydd på ljusstake

• tyska: Manschette ^(de) f