mustasch

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av mustasch  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ mustasch mustaschen mustascher mustascherna
Genitiv mustaschs mustaschens mustaschers mustaschernas
Poeten Daniel Fallström i yvig mustasch.

mustasch u

  1. ansiktshår som bepryder överläppen
    1844: Nyare dikter: En fredshjeltes memoirer, Wilhelm von Braun:
    Hur häfdes mitt bröst, när, med stolta grimacer, Jag tummande lekte med mina mustascher [...]
    Synonymer: mustascher
    Etymologi: Ordet mustasch finns belagt i svenska språket sedan omkring 1680,[1] och är inlånat från franska moustache, av italienska mostaccio[2] eller neapolitanska mostaccio [3]; ytterst av grekiska μύστᾰξ (mústax, ”överläpp; mustasch”). Äldre germanska beteckningar för mustascher var gran (se fornnordiska grǫn); och kamp (fornnordiska kanpr, kampr), fornfrisiska kenep, fornengelska cenep, [4] av urgermanska *kanipaz m ("ansiktshår; skäggväxt på haka, kind eller överläpp").
    Hyponymer: cykelstyre, hästskomustasch, kejsarmustasch, knävelborr, moppemustasch, porrmustasch, preussare/pröjsare, rakborste, slokmustasch, snorbroms, tandborstmustasch, tangorabatt, tyrolerlockar, valrossmustasch
    Vanliga konstruktioner: odla mustasch
    Användning: Även pluralformen mustascher kan användas synonymt med singular, se exempel bland citaten.
    Sammansättningar: mjölkmustasch, mustaschborste, mustaschfladdermus, mustaschkam, mustaschkopp, mustaschodlare, mustaschodling, mustaschprydd, mustaschsvärta, mustaschtrimmer, mustaschvax

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "mustasch", läst 2020-10-09
  2. Svenska Akademiens ordbok: "mustasch", läst 2020-10-08
  3. Enligt engelska Wiktionary
  4. Svensk etymologisk ordbok: "2020-10-08"