nór

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även nor.

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

nór n

  • uttal: /núːr/, [nɯ́ᵝːɾ]
  1. sund mellan tvenne sjöar, å eller flod som förenar tvenne sjöar
  2. lågländ och smal skogstrakt emellan myrar och sjöar, som är såsom en hals och är merendels beväxt med små och mycket tät skog samt är igenomskuren antingen av en liten bäck eller något långt och smalt sankaktigt ställe
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Motsvarande danska nor, "(grund) havsvik med smal öppning", fornsvenska och svenska dialektala nor, "trångt sund", norska nor "sund, smalt vattendrag"; av ett germanskt nŏra-; i avljudsförhållande till fornsaxiska naru, fornengelska nearo, engelska narrow "trång" (jfr isländska Nǫrvasund, Njǫrvasund "Gibraltar sund".