nóv’

Se även nov och nóv.

Bottniska

Verb

nóv’

• uttal: /nùː/

1. skada, ha en elak följd med sig

   Jag tenkt’ heð skúll’ ínt’ nóv’, menn heð nóveð nóv enndá.

   Jag trodde inte att det skulle göra något, men det skadade nog ändå.

2. lida brist

   Hǫnð nóvd’ ínt’ denn tíðĕnn hǫnð vær dreng.

   Han saknade inte drängarbetet.

   Hǫnð nóv’ ínt’.

   Det går ingen nöd hos honom.

   Hǫnð nóv’ ínt’ der nð ér.

   Han lider ingen brist där han vistas.

Etymologi: Av medellågtyska nouwen (”inkräkta på, nedtrycka, försätta i trångmål, ansätta, tvinga”).

Grammatik: Pret. nóvd’ /nùdː/, sup. nóvdt.