normand

Svenska

Substantiv

Böjningar av normand	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	normand	normanden	normander, normanner	normanderna, normannerna
Genitiv	normands	normandens	normanders, normanners	normandernas, normannernas

normand u

1. (historia) person från den folkgrupp av franska vikingaättlingar som under medeltiden intog och grundade egna riken i England och södra Italien
2. person från den franska regionen Normandie

Besläktade ord: normandisk, normandiska

Översättningar

person från den folkgrupp av franska vikingaättlingar som under medeltiden intog och grundade egna riken i England och södra Italien

• italienska: normanno ^(it) m
• katalanska: normand ^(ca) m
• portugisiska: normando ^(pt) m
• spanska: normando ^(es) m
• tyska: Normanne ^(de) m

person från den franska regionen Normandie

Franska

Adjektiv

normand

1. normandisk

Substantiv

normand m

1. normandiska

Occitanska

Substantiv

normand

1. normandiska