norr

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

norr

  1. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: uppåt om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
    Synonymer: nord
    Antonymer: söder
    Besläktade ord: nordan, nordlig, norra
    Sammansättningar: norrifrån, Norrköping, norrsken, norrut
    Se även: öster, öst, ost; söder, syd; väster, väst

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

norr

  1. i riktningen mot Nordpolen

Översättningar[redigera]