Hoppa till innehållet

norrman

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av norrman  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ norrman norrmannen norrmän norrmännen
Genitiv norrmans norrmannens norrmäns norrmännens

norrman

  1. person, speciellt man, från Norge
    1901: Sveriges land och folk, Gustav Sundbärg:
    Gesanter och konsuler äro gemensamma för bägge länderna, och dessa tjänster besättas med såväl norrmän som svenskar, liksom det äfven är sed, att norrmän tjänstgöra i det svenska utrikesdepartementet.
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1000-talet.[1] Av fornsvenska norman.
    Besläktade ord: norsk, norska

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "norrman"