nors

Svenska

Substantiv

Böjningar av nors	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nors	norsen	norsar	norsarna
Genitiv	nors	norsens	norsars	norsarnas

nors

1. fiskarten Osmerus eperlanus; individ av arten
2. böjningsform av nor

Översättningar

fisk

• bokmål: krøkle
• engelska: smelt ^(en), sparling ^(en)
• estniska: meritint
• finska: kuore ^(fi), norssi ^(fi)
• nederländska: spiering ^(nl)
• polska: stynka ^(pl) f
• spanska: eperlano m
• tyska: Stint m
• vepsiska: sinikod

Danska

Substantiv

nors

1. böjningsform av nor