nystavning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av nystavning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ nystavning nystavningen
Genitiv nystavnings nystavningens

nystavning u

  1. (lingvistik) stavning som är korrekt efter reformen; t.ex. 1901 i Tyskland, 1907 i Sverige, 1918 i Ryssland
    Den första strofen, som står i nottexten, har gammalstavning, de övriga nystavning.
    Antonymer: gammalstavning
    Besläktade ord: nystavare
    Se även tesaurus: Skrivning

Översättningar[redigera]