oavbrutet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

oavbrutet

  1. böjningsform av oavbruten

Adverb[redigera]

oavbrutet

  1. (under viss tid) fortsättande, utan att sluta, särskilt då någon närvarande skulle önska att aktiviteten avslutas
    Hunden skällde oavbrutet på dem som gick på gatan.
    Han stirrade oavbrutet på mig.
    Synonymer: ihållande
    Besläktade ord: oavbruten, avbryta

Översättningar[redigera]