oenighet
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av oenighet | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | oenighet | oenigheten | oenigheter | oenigheterna |
| Genitiv | oenighets | oenighetens | oenigheters | oenigheternas |
- det att två (eller fler) parter inte är överens, d.v.s. det att två (eller fler) parter har olika, icke-förenliga, uppfattningar om hur något är eller bör vara
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1639.[1]
- Besläktade ord: oenig
- Se även tesaurus: Hat, Ovänskap, Tvedräkt, Försämring, Oenighet, Motverkan, Oordning, Löshet, Söndring, Skiljaktighet, Motsats, Saknad av samhörighet
Översättningar
[redigera]det att två (eller fler) parter inte är överens, d.v.s. det att två (eller fler) parter har olika, icke-förenliga, uppfattningar om hur något är eller bör vara
- franska: désaccord (fr), mésentente (fr)
- tyska: Uneinigkeit (de), Zwietracht (de) f