ogärning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ogärning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ogärning ogärningen ogärningar ogärningarna
Genitiv ogärnings ogärningens ogärningars ogärningarnas

ogärning

  1. ond gärning
    1907: Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Selma Lagerlöf:
    »Det är någon, som har slagit ihjäl ett oskadligt djur, som han inte kunde äta. Sådant räknas som en ogärning här i Fridskogen.»
    Synonymer: illdåd, illgärning, missdåd, missgärning, brott, förbrytelse, (religiöst) synd
    Sammansättningar: ogärningsman