okulering

Svenska

Substantiv

Böjningar av okulering	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	okulering	okuleringen	okuleringar	okuleringarna
Genitiv	okulerings	okuleringens	okuleringars	okuleringarnas

okulering

1. (botanik) inympning av okulage (ofta bark med grenanlag, så kallat meristem) innanför barken på annan växt av annan art eller sort, i syfte att förädla plantan

   Etymologi: Verbalsubstantiv av okulera vilket är en förkortning av inokulera, efter latinska inoculare (”inympa”), av latinska in- och oculus (”öga”).

Översättningar

inympning av okulage (ofta bark med grenanlag, så kallat meristem) innanför barken på annan växt av annan art eller sort, i syfte att förädla plantan

• tyska: Okulation