omständighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av omständighet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	omständighet	omständigheten	omständigheter	omständigheterna
Genitiv	omständighets	omständighetens	omständigheters	omständigheternas

omständighet

1. faktiskt tillstånd som har betydelse i ett system av logiska förbindelser

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1530. Bildat efter mönster från medellågtyska ummestendichheit.

   Jämför: förhållande, villkor, sakförhållande, faktor, faktum, sak, situation, händelse

   Fraser: under alla omständigheter, under inga omständigheter

   Jämför: omständlighet

Översättningar

faktiskt tillstånd

• bokmål: omstendighet
• bulgariska: обстоятелство ^(bg)
• danska: omstændighed u
• engelska: circumstance ^(en)
• finska: olosuhteet ^(fi) pl, olot ^(fi) pl, seikka ^(fi), tekijä ^(fi)
• franska: circonstance ^(fr) f
• isländska: kringumstæður ^(is) n pl
• italienska: circostanza ^(it) f
• japanska: 事情 ^(ja) (jijō)
• nederländska: omstandigheid ^(nl) f
• polska: okoliczność ^(pl) f, warunek ^(pl) m
• portugisiska: circunstância ^(pt) f
• spanska: circunstancia ^(es) f, pormenor ^(es) m
• tyska: Umstand ^(de) m
• ungerska: körülmény ^(hu)