omständighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av omständighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ omständighet omständigheten omständigheter omständigheterna
Genitiv omständighets omständighetens omständigheters omständigheternas

omständighet

  1. faktiskt tillstånd som har betydelse i ett system av logiska förbindelser
    Jämför: förhållande, villkor, sakförhållande, faktor, faktum, sak, situation, händelse
    Fraser: under alla omständigheter, under inga omständigheter
    Jämför: omständlighet

Översättningar[redigera]