onomastik

Svenska

Substantiv

Böjningar av onomastik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	onomastik	onomastiken
Genitiv	onomastiks	onomastikens

onomastik

1. lära och forskning som undersöker betydelse, härledning och spridning av namn

   Synonymer: namnforskning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 2000. Av adjektivet onomastisk, bildat av grekiska ὀνομαστικός (onomastikós), av ὀνομαστός (onomastós, "benämnd"), en form av ὀνομάζω (onomázō, "jag benämner, jag namnger"), av ὄνομα (ónoma, "namn"), av urindoeuropeiska *h₁nómn̥ (”namn”) varifrån även svenska namn.

   Besläktade ord: onomastisk, onomastikon

   Sammansättningar: socioonomastik

Översättningar

se namnforskning