onomastik

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av onomastik  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ onomastik onomastiken
Genitiv onomastiks onomastikens

onomastik

  1. lära och forskning som undersöker betydelse, härledning och spridning av namn
    Synonymer: namnforskning
    Etymologi: Av adjektivet onomastisk, bildat av grekiska ὀνομαστικός (onomastikós), av ὀνομαστός (onomastós, "benämnd"), en form av ὀνομάζω (onomázō, "jag benämner, jag namnger"), av ὄνομα (ónoma, "namn"), av urindoeuropeiska *h₁nómn̥ (”namn”) varifrån även svenska namn.
    Besläktade ord: onomastisk, onomastikon
    Sammansättningar: socioonomastik

Översättningar[redigera]