ordningsmakt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
ordningsmakt

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ordningsmakt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordningsmakt ordningsmakten ordningsmakter ordningsmakterna
Genitiv ordningsmakts ordningsmaktens ordningsmakters ordningsmakternas

ordningsmakt

  1. myndighet med ansvar för att upprätthålla lag och ordning
    Jämför: gendarm, kriminalvård, polis, sheriff, statsmakt
    Fraser: ohörsamhet mot ordningsmakten
    Användning: Oftast bestämd form.

Översättningar[redigera]