Hoppa till innehållet

ordningsmakt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Wikipedia har en artikel om:
ordningsmakt

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ordningsmakt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ordningsmakt ordningsmakten ordningsmakter ordningsmakterna
Genitiv ordningsmakts ordningsmaktens ordningsmakters ordningsmakternas

ordningsmakt

  1. myndighet med ansvar för att upprätthålla lag och ordning
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1871.[1]
    Jämför: gendarm, kriminalvård, polis, sheriff, statsmakt
    Fraser: ohörsamhet mot ordningsmakten
    Användning: Oftast bestämd form.

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. ↑ Svensk ordbok: "ordningsmakt"
Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=ordningsmakt&oldid=4102974”