orne

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av orne  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ orne ornen ornar ornarna
Genitiv ornes ornens ornars ornarnas

orne u

  1. galt, handjur av svin, ibland specifikt om kastrerad sådan
    Synonymer: fargalt
    Etymologi: Av fornsvenska orne.[1]

Källor[redigera]

  1. Svensk ordbok: "orne"