påbjuda

Svenska

Verb

Böjningar av påbjuda	Aktiv	Passiv
Infinitiv	påbjuda	påbjudas
Presens	påbjuder	påbjuds (påbjudes)
Preteritum	påbjöd	påbjöds
Supinum	påbjudit	påbjudits
Imperativ	påbjud	–
Particip
Presens	påbjudande, påbjudandes
Perfekt	påbjuden

påbjuda

1. uttrycka påbud, införa en ny regel, lag eller förordning på eget initiativ, men med behörighet att göra så

   Synonymer: dekretera, kräva

   Besläktade ord: påbud

   Kungen påbjöd att alla skulle få tillhöra vilken tro de ville

2. (om en regel eller en lag) anmana, bestämma, befalla, beordra, uppmana

   Lagen påbjuder att ingen ska bli trakasserad på grund av sin tro

Användning

• Notera skillnaden mellan betydelserna: i (1) införs en ny lag av någon behörig; i (2) talas om vad en given lag säger i en viss fråga.

Översättningar

införa en ny regel, lag eller förordning på eget initiativ, men med behörighet att göra så

• bokmål: påby
• bulgariska: нареди ^(bg), заповяда ^(bg)
• tyska: gebieten ^(de), verordnen ^(de), vorschreiben ^(de)

(om en regel eller en lag) bestämma, beordra

• bokmål: påby
• bulgariska: повелява ^(bg), отреди ^(bg)
• tyska: gebieten ^(de), verordnen ^(de), vorschreiben ^(de)