Hoppa till innehållet

paleocen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Wikipedia har en artikel om:
paleocen

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av paleocen 
neutrum Singular
Nominativ paleocen
Genitiv paleocens

paleocen

  1. en geologisk epok inom neogen, som sträcker sig från 65–57 miljoner år sedan
    1968: Dinosaurernas värld, Björn Kurtén:
    Av ryggradslösa djur bör främst nämnas nummuliterna, som är så allmänna i europeiska marina lager att paleocen och eocen ibland sammanförs i en »nummulitperiod».

Adjektiv

[redigera]
Böjningar av paleocen  Positiv
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum paleocen
Neutrum paleocent
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla paleocena
Plural paleocena
  Predikativt
Singular Utrum paleocen
Neutrum paleocent
Plural paleocena
Kompareras inte.
Adverbavledning

paleocen

  1. som rör den geologiska epoken paleocen

Översättningar

[redigera]