pläga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även plåga.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av pläga  Aktiv Passiv
Infinitiv pläga plägas
Presens plägar plägas
Preteritum plägade plägades
Supinum plägat plägats
Imperativ pläga
Particip
Presens plägande, plägandes
Perfekt   (plägad)?

pläga

  1. (ålderdomligt) ha som vana; bruka; ofta göra
    Han plägar vara artig.
    Synonymer: bruka
  2. (ålderdomligt) förse med något
    Synonymer: undfägna, förpläga
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska plægha av medellågtyska plegen[1] av urgermanska *pleganą, *plehaną ("vårda, ta hand om, oroa sig för"). Besläktat med danska pleje och norska pleie, tyska pflegen och engelska play.

Källor[redigera]

  1. SAOB: pläga (publ. 1953)