plankgång

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av plankgång  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ plankgång plankgången plankgångar plankgångarna
Genitiv plankgångs plankgångens plankgångars plankgångarnas

plankgång

  1. avlång, ibland smal och vinglig, struktur bestående av en eller flera plankor man använder för att gå på, t.ex. till en båt, i naturen som en spång av plankor eller på byggnadsställning
    Jämför: landgång
  2. (bildligt) något som är svårt
  3. (träning) en övning som utförs på olika sätt för att träna core, bland annat som armhävning utan hävning