platå

Se även plata.

Svenska

Substantiv

Böjningar av platå	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	platå	platån	platåer	platåerna
Genitiv	platås	platåns	platåers	platåernas

platå

1. (topografi) plant höglandsområde eller högslätt

   Etymologi: Av franska plateau.

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: плато n
• bokmål: platå n
• bulgariska: плато n
• danska: plateau ^(da) n
• engelska: plateau ^(en)
• finska: ylänkö ^(fi)
• franska: plateau ^(fr) m
• italienska: altopiano ^(it) m
• makedonska: плато n
• nynorska: platå n
• polska: płaskowyż ^(pl) m, płaskowzgórze ^(pl) n, plateau ^(pl) n
• portugisiska: planalto ^(pt) m
• ryska: плато́ ^(ru) n, плоского́рье ^(ru) n
• turkiska: plato ^(tr)
• tyska: Ebene ^(de) f, Plateau ^(de) n, Hochebene ^(de) f
• ukrainska: плато n
• ungerska: fennsík ^(hu)