propsa

Svenska

Verb

Böjningar av propsa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	propsa	propsas
Presens	propsar	propsas
Preteritum	propsade	propsades
Supinum	propsat	propsats
Imperativ	propsa	–
Particip
Presens	propsande, propsandes
Perfekt	propsad

propsa

1. (oftast med prepositionen på eller för) envist kräva

   1976: Barnens ö, P.C. Jersild:

   Om han lät morsan sova till sista minuten, skulle hon nog inte propsa på att följa honom in till Centralen och bussen, som skulle avgå därifrån till Barnens Ö i skärgården.

Synonymer: pocka, fordra, kräva , insistera, yrka

Etymologi: Härstammar troligen från studentspråk, möjligen av franska proposer (”föreslå”), se proponera. Konstruktionen med prepositionen på är influerad av pocka.