proselyt

Svenska

Substantiv

Böjningar av proselyt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	proselyt	proselyten	proselyter	proselyterna
Genitiv	proselyts	proselytens	proselyters	proselyternas

proselyt

1. (religion) nyomvänd, person som övergått från en troslära till en annan
2. nyvunnen medhållare, anhängare

Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1734, av grekiska προσήλυτος (prosḗlutos).

Sammansättningar: proselytanda, proselytdop, proselythem, proselytmakare, proselytmakeri, proselytmakerska, proselytoffer, proselytvärvare, proselytvärvning

Besläktade ord: proselyteri, proselytisera, proselytisk, proselytism

Se även tesaurus: Obeständighet, Lärjunge

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: празелі́т m, празелі́тка f
• bokmål: proselytt m
• danska: proselyt u
• engelska: proselyte ^(en), convert ^(en)
• franska: prosélyte ^(fr) mf
• interlingua: proselyto
• nynorska: proselytt m
• ryska: прозели́т ^(ru) m, прозели́тка ^(ru) f
• tyska: Proselyt ^(de)
• ukrainska: прозелі́т m, прозелі́тка f

Danska

Substantiv

Böjningar av proselyt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	proselyt	proselytten	proselytter	proselytterne
Genitiv	proselyts	proselyttens	proselytters	proselytternes

proselyt u

1. (religion) proselyt

   Sammansättningar: proselytiver, proselytmager, proselytmageri