provoke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av provoke  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens provoke provokes provoke
Preteritum provoked
Perfektparticip provoked
Presensparticip provoking

provoke

  1. provocera, förarga, reta, sporra
  2. provocera fram, vålla, framkalla, leda till
    Anticipation of poor support can provoke inaction.
    Om man väntar sig dåligt understöd, kan det framkalla inaktivitet.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: provocation, provocative