rättskipning

Svenska

Substantiv

Böjningar av rättskipning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rättskipning	rättskipningen	rättskipningar	rättskipningarna
Genitiv	rättskipnings	rättskipningens	rättskipningars	rättskipningarnas

rättskipning

1. (juridik) verksamhet för rättsordningens upprätthållande, i synnerhet om domstolars verksamhet i rättegång i syfte att fastställa vad som är juridiskt rätt

   Varianter: rättsskipning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1831.

   Se även tesaurus: Lagskipning, Rätt

Översättningar

verksamhet för rättsordningens upprätthållande

• isländska: dómsvald
• tyska: Rechtsprechung ^(de) f, Rechtspflege ^(de) f, Gerichtsbarkeit ^(de) f