rådbråka
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av rådbråka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | rådbråka | rådbråkas |
| Presens | rådbråkar | rådbråkas |
| Preteritum | rådbråkade | rådbråkades |
| Supinum | rådbråkat | rådbråkats |
| Imperativ | rådbråka | – |
| Particip | ||
| Presens | rådbråkande, rådbråkandes | |
| Perfekt | rådbråkad | |
rådbråka
- uttal: ˈroːdˌbroːka
- (historiskt) avrätta genom att metodiskt krossa under ett hjul och därefter sätta upp kroppen för allmän beskådan
- Giör man våld å them, som skiepsbrott lidit, och dödar någon; varde rå(d)bråkad och sedan lagd å stegel och hiul. - lagtext, 1744
- Etymologi: Sedan 1605 av lågtyska radebraken, av rat ”hjul” och braken ”bryta (över stegel och hjul)”. Besläktat med bl.a. ratt och bråka.
- (bildligt) utsätta sig för svåra mentala och fysiska påfrestningar
- Hon rådbråkade sin hjärna för att komma på en lösning.
- Etymologi: Sedan 1700. Samma som 1.
- Se även tesaurus: Bestraffning
Översättningar
[redigera]Översättningar
- nederländska: radbraken (nl)
- ryska: колесова́ть (ru) impf/pf
- tyska: radebrechen (de)