råddare

Svenska

Substantiv

Böjningar av råddare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	råddare	råddaren, vard. råddarn	råddare	råddarna
Genitiv	råddares	råddarens, vard. råddarns	råddares	råddarnas

råddare

1. person som ägnar sig åt att rådda (leda, ordna)

   Bulten, du får va råddare för bilsemestern.

   Maria är råddare för bröllopet.

2. (scenproduktion) anställt följe för en resande scenproduktion (särskilt musikgrupp), speciellt en scenarbetare eller tekniker

råddare (finlandssvenska)

1. person som råddar (stökar)

Översättningar

scenproduktion

• engelska: roadie ^(en); road crew ^(en)
• finska: roudari ^(fi)
• tyska: Roadie m